En enkel guide för dig som vill hjälpa ditt barn med skolan, utbildning och framtiden. Du är viktig för ditt barn. Du kan lyssna, ställa frågor och undersöka olika utbildningar tillsammans. Du behöver inte veta allt om den svenska skolan. Här får du åtta råd. Läs hela guiden eller välj ett råd.
Engelskan är en egen översättning av hela denna sida. Kontrollera alltid regler hos myndigheterna.
Webbläsaren stöder inte uppläsning.
Börja med ditt eget liv
Vad ville du arbeta med när du var 15 år? Arbetar du med det idag? Visste du vad du ville göra när du var 25 år? Många människor ändrar sina planer under livet. De börjar studera, upptäcker nya intressen eller byter arbete. Det är normalt. Ditt barn kanske inte heller vet vad det vill bli. Det är okej. Du kan hjälpa ditt barn att ta nästa steg utan att ha alla svar.
Råd 1
Det är okej att inte veta vad man vill
Ditt barn kanske säger: ’Jag vet inte vad jag ska välja’, ’Tänk om jag väljer fel?’ eller ’Alla mina kompisar vet, men inte jag’. Många unga känner så. Det kan vara svårt att välja när man inte vet så mycket om utbildningar. Förklara att gymnasievalet är viktigt, men att det inte bestämmer hela livet. Det kan ibland gå att byta utbildning, studera vidare eller läsa ämnen senare. Vad som är möjligt beror på situationen.
Det kan du göra
Berätta om ditt eget liv. Har du ändrat planer, lärt dig något nytt eller bytt arbete? Berätta att det finns olika vägar.
Frågor att prata om
Vad känns svårt med att välja?
Finns det något du vill veta mer om?
Råd 2
Prata med ditt barn, lite i taget
Du kanske frågar: ’Vad vill du bli när du blir stor?’ Barnet kanske svarar: ’Vet inte’. Det är vanligt. Ibland är frågan för stor. Prata om små saker i vardagen. Fråga om skolan, intressen och vad barnet har upptäckt. Det kan räcka med några minuter. Ni kan prata när ni äter, går eller gör något tillsammans.
Det kan du göra
Efter prao eller besök på en skola kan du fråga vad barnet såg och gjorde. Prao betyder att elever får vara på en arbetsplats och lära sig om arbetet.
Frågor att prata om
Vad gjorde du där?
Lärde du dig något nytt?
Vad blev du nyfiken på?
Råd 3
Hjälp ditt barn att upptäcka sina intressen
Alla barn är olika. Vissa tycker om att läsa eller räkna. Andra tycker om att bygga, skapa, hjälpa människor, röra på sig eller använda datorer. Ditt barn kan ha många intressen. Prata om vad barnet tycker om. Barnet behöver inte välja utbildning bara efter vad det redan är bra på. Vi kan lära oss nya saker och ändra intressen.
Det kan du göra
Prata om vad barnet tycker om i skolan och på fritiden. Hjälp barnet att prova nya aktiviteter.
Frågor att prata om
Vad tycker du är roligt?
Vad vill du lära dig?
Vad vill du prova?
Råd 4
Lyssna på varför ditt barn vill välja en utbildning
Ditt barn kanske vill gå på samma gymnasieskola som sina kompisar. Eller välja en utbildning du inte känner till. Du kanske tycker att en annan utbildning är bättre. Börja med att lyssna. Försök att förstå varför barnet vill välja just detta. Sedan kan ni undersöka programmet tillsammans.
Det kan du göra
Ta reda på vilka ämnen eleven får läsa, vad utbildningen innehåller och vilka möjligheter den kan ge.
Frågor att prata om
Vad är bra med den här utbildningen?
Skulle du vilja gå där även utan kompisarna?
Ska vi ta reda på mer?
Råd 5
När ditt barn inte vill prata om framtiden
Ibland vill barn inte prata om skolan eller framtiden. Barnet kan ha det svårt i skolan, oroa sig för betyg eller inte veta vilka möjligheter som finns. Försök att inte pressa barnet. Visa att du finns där. Börja med något litet.
Det kan du göra
Besök en skola, prova en aktivitet eller prata med skolans studie- och yrkesvägledare. En studie- och yrkesvägledare hjälper elever att förstå utbildningar och olika val. Om skolarbetet är svårt kan du också prata med lärare och skolan om stöd.
Frågor att prata om
Vad vill du ha hjälp med?
Finns det något du vill prova?
Ska vi prata med någon tillsammans?
Råd 6
Låt ditt barn drömma stort
Ditt barn kanske vill bli fotbollsspelare, tjäna mycket pengar, starta ett företag eller hjälpa människor. Du kanske tycker att drömmen verkar svår att nå. Men börja med att visa intresse. Fråga vad barnet tycker om med drömmen. Drömmar kan hjälpa barn att förstå vad som känns viktigt. De får också förändras.
Det kan du göra
Prata om pengar, trygghet, fritid och vad som gör livet bra. Prata om hur olika arbeten hjälper människor och samhället.
Frågor att prata om
Varför lockar drömmen?
Vad är viktigt för dig i livet?
Vad skulle du vilja göra för andra?
Råd 7
Besök olika gymnasieskolor tillsammans
I Sverige finns 18 nationella gymnasieprogram. Sex är högskoleförberedande program. Tolv är yrkesprogram. Alla nationella program är tre år. Det finns också andra vägar för elever som inte har betyg för att börja ett nationellt program. Hjälp ditt barn att lära känna flera alternativ innan det väljer.
Det kan du göra
Besök skolornas öppna hus. Där kan ni titta på skolan och ställa frågor. Besök gärna en gymnasiemässa, där flera skolor visar sina utbildningar. Besök både utbildningar som barnet redan gillar och sådana ni vet mindre om.
Frågor att prata om
Vilka skolor vill du besöka?
Vilka ämnen vill du läsa?
Vad behöver vi veta innan du väljer?
Råd 8
Lär känna yrkesutbildningarna
Ett yrkesprogram är en utbildning där elever lär sig kunskaper för ett eller flera yrken. Det finns program om till exempel vård, el, bygg, fordon, industri, restaurang och andra områden. Under utbildningen får eleven också vara på en arbetsplats. Det kallas arbetsplatsförlagt lärande, eller apl. Eleven kan få en yrkesexamen och söka arbete efter gymnasiet. Det kan också vara möjligt att studera vidare, men vissa utbildningar kräver särskilda ämnen och betyg.
Det kan du göra
Besök en skola med yrkesprogram. Fråga hur eleverna lär sig, hur apl fungerar och vilka möjligheter som finns efter utbildningen.
Frågor att prata om
Vilket yrke vill du veta mer om?
Vill du prova att lära på en arbetsplats?
Vill du arbeta eller studera vidare efter gymnasiet?
Ordlista: förstå skolan i Sverige
Grundskola
Barn går vanligtvis i grundskolan till och med årskurs 9.
Gymnasieskola
Efter grundskolan kan unga gå på gymnasiet. Det är frivilligt och kostar inget att gå i.
Gymnasieprogram
En utbildning på gymnasiet. Olika program har olika ämnen.
Behörighet
De betyg och andra krav som behövs för att söka en utbildning.
Betyg
I grundskolan används A till F. A till E är godkänt.
Introduktionsprogram
En utbildning för elever som inte har betyg för ett nationellt gymnasieprogram. Olika program har olika mål och regler.
Prao
Elever får vara på en arbetsplats och lära sig hur människor arbetar.
Apl
Lärande på en arbetsplats under ett yrkesprogram på gymnasiet.
Studie- och yrkesvägledare (SYV)
En person på skolan som hjälper elever att förstå utbildningar och yrken.
Komvux
Utbildning för vuxna. Där kan man till exempel komplettera ämnen eller lära sig ett yrke.
Högskola/universitet
Utbildning efter gymnasiet. Du behöver ha rätt behörighet.
Yrkeshögskola
Utbildning efter gymnasiet som är nära kopplad till olika yrken och arbetslivets behov.
Fyra sätt att hjälpa ditt barn
Framtidskunskap
Lär er om olika utbildningar, arbeten och hur samhället fungerar.
Framtidstro
Visa att barnet kan lära sig nytt och upptäcka möjligheter. Lyssna på drömmar.
Framtidshälsa
Lyssna när barnet känner oro eller press. Betyg och arbete bestämmer inte en människas värde.
Framtidsstrategier
Hjälp barnet att ställa frågor, söka information, prova något och be om hjälp.
Till sist
Ditt barn behöver inte välja sin framtid ensam. Skolan har ett ansvar att hjälpa elever. Du som förälder kan bidra genom att lyssna och visa intresse. Alla familjer har olika möjligheter. Börja med en enkel fråga: ’Vad skulle du vilja veta mer om?’ Framtiden är inte bestämd. Ditt barn har mycket kvar att upptäcka.