Grundskolan
Åtta kapitel som börjar i grundskolans undervisning och elevernas frågor. De har egna exempel och en egen progression, skild från de åtta övergripande kapitlen om Framtidskunskap.
Framtidskunskap börjar inte med gymnasievalet
Barn bygger tidigt bilder av vilka arbeten som finns, vem som utför dem och vilka människor som förväntas välja olika vägar. Dessa bilder formas genom omgivningen, och de behöver få möta fler perspektiv i skolan. I lågstadiet kan eleverna utforska arbetet bakom det de möter i vardagen. I mellanstadiet kan de börja granska arbetsuppgifter, normer och samhällsfunktioner. I högstadiet behöver de dessutom konkret kunskap om utbildningssystemet, gymnasieprogrammens innehåll, arbetslivets villkor och hur man kan undersöka ett val utan att veta hela sitt liv i förväg.
Grundskolans ingång ger exempel för årskurs 1–3, 4–6 och 7–9. Varje åldersgrupp får olika frågor och aktiviteter, men det finns en gemensam grund: skolan ska vidga elevernas erfarenheter och inte reducera framtiden till ett enda yrkesval. Undervisningen kan byggas in i svenska, samhällskunskap, teknik, matematik, bild och andra ämnen. Den behöver planeras tillsammans med studie- och yrkesvägledningen så att erfarenheterna blir återkommande och möjliga att följa upp.
Årskurs 1–3
Börja i närmiljön med bilder, berättelser och frågor om arbetet bakom vardagen.
Årskurs 4–6
Följ arbetskedjor, jämför berättelser och öva på att undersöka olika verksamheter.
Årskurs 7–9
Granska framtidsbilder, utbildningsvägar och beslut inför gymnasiet utan krav på en färdig livsplan.
Vidga bilden.
Pröva frågor.
Varje kapitel innehåller kunskapsunderlag, ett undervisningsexempel och frågor för gemensam diskussion. Inga personliga svar behöver skrivas in.
Vilka arbeten får vår vardag att fungera?
Ett arbetsliv består av fler uppgifter än de yrken barn redan kan namnge. Börja i det som finns nära.
Vem får drömma om vad?
Föreställningar om kön, bakgrund och plats kan göra vissa framtider lättare att tänka sig än andra.
Hur tar vi reda på hur ett arbete faktiskt är?
Yrkesnamn säger lite om en arbetsdag. Elever behöver lära sig att ställa frågor och jämföra källor.
Hur hänger lärande och framtida vägar ihop?
Samband mellan kunskap och framtida möjligheter kan undersökas utan att varje lektion måste motiveras med ett yrke.
Hur förändras arbeten och samhällen?
Teknik, miljö och människors behov förändrar arbetsuppgifter. Det går att undersöka förändring utan att låtsas veta exakt vilka jobb som finns senare.
Vad gör vi när ett val känns svårt?
Ett utbildningsval är viktigt, men behöver inte bära hela livets framtid. Beslut kan förberedas med frågor, stöd och alternativ.
Hur kan vi pröva en idé utan att låsa oss?
Små undersökningar kan göra en möjlighet mer konkret innan den blir ett stort beslut.
Vilken framtid vill vi göra möjlig för fler?
Framtidsfrågor handlar också om hälsa, miljö, gemenskap och vem som får möjlighet att bidra.